6
Tisdag den 11 december 21:16:55
Det skulle bli ett relativt okomplicerat framträdande. Alla visste redan vad riksbankschefen hade att säga. Fördelen med att ha en läckande organisation var att innehållet i hans tal redan hade analyserats i flera vändor i media och han fick en chans att nyansera innehållet lite åt ena eller andra hållet för att få rätt effekt. Det diskuterades att räntehöjningen var för svag för att dämpa inflationen och han hade rättat in talet därefter.
”Välkomna, vi har kallat till den här presskonferensen för att…”.
***
Rummet var halvfullt och det var ungefär lika många fotografer som journalister. Längs med ena väggen smög sig en man i svart rock och försökte likna en försenad reporter så gott han kunde. Enligt planen skulle en kvinnlig journalist från The Nikkei på andra raden tappa sitt skrivblock exakt klockan 11:23:24. Det skulle åka in under stolen framför henne och för att få tag i det skulle mannen som satt på den vara tvungen att resa på sig. Detta skulle i sin tur avleda livvakternas uppmärksamhet och mördaren skulle ta chansen. Riksbankschefen skulle dö 11:23:33 av ett skott i huvudet.
Mannen i rocken satte sig bredvid en ung nervös journalist där han hade en god uppsikt över den valhänta kvinnan på andra raden. Han tittade på klockan i hörnet av skärmen på sin mobil. 11:23:26. Han såg hur kvinnan på andra raden böjde sig ner. Hur hon snabbt konstaterade att hon inte nådde blocket därifrån hon satt utan knackade på ryggen på mannen framför. Livvakten på den vänstra sidan av scenen uppmärksammade händelsen redan när blocket tappades tre meter framför honom. Livvakten till höger lämnade uppmärksamheten över sin del av rummet när mannen på första raden reste sig. 11:23:29.
Tre personer i rummet hade inte sin uppmärksamhet på händelserna vid de främre raderna. Riksbankschefen, som blickade ner i sina papper medan han talade var en av dem. Den andre var mannen i rocken som smugit sig fram längs den vänstra väggen. Han i sin tur tittade på den tredje personen som inte var totalt uppslukad av skådespelet på andra raden. Det var den unge nervöse journalisten som satt en halv meter ifrån honom, som snabbt lade undan skrivblocket på stolen bredvid sig och avslöjade en pistol i andra handen. 11:23:31. Innan journalisten hann ställa sig upp sträckte mannen i rocken snabbt ut en hand och klappade till honom lätt på nacken. Den unge journalisten föll genast ihop i stolen. Mannen i rocken fiskade upp pistolen och gömde den snabbt innanför sin kavaj. Ingen i rummet lade märke till att någonting hänt. Sedan stegade han snabbt ut ur rummet på samma diskreta manér han gått in. Han log och bugade åt vakterna när han passerade dem.
I papperskorgen utanför hotellets entré slängde han den lilla nål som satt fast i ett gummiband på hans långfinger. Medlet på nålen verkade direkt och mannen hade förlorat medvetandet inom en halv sekund. En så liten dos skulle bara verka i några minuter. Den tänkte mördaren skulle vakna innan riksbankschefen hade talat klart och undra vad fan som hade hänt.
Riksbankchefen avslutade presskonferensen på hotellet med att än en gång försäkra att räntehöjningen skulle vara tillräcklig för att dämpa inflationen.
***
”Om riksbankchefen i Japan skulle blivit mördad här skulle hela regionen kastas in i en ekonmisk kris som skulle destabilisera hela asienmarknaden” sade Cronwell tyst, ”Det var i alla fall nittiosju procent sannolikt att detta skulle hända.”
”Ni har just sett ett exempel på hur vi kan påverka framtiden genom små, kirurgiska ingrepp i det de flesta kallar slumpen.” sade Chamberlain tort.
Böcker 